Spårintro

Nick gick sitt första spår förra helgen, 12 veckor gammal.
ca 30 meter, en mjuk böj. Legat ca 8 min. Öppen skog, lättgådd terräng. Leksak i slutet. Spårade noggrant, fundersamt. Behagligt tempo. Märkte efter 2-3 meter att han missat svängen. Väntade till han tog upp själv. Spårade till slutet, inte så intresserad av leksak🧸 men lekte när jag uppmuntrade honom.

3 okt, Nikk 13 v. ca 50 meter långt spår. Skogsterräng, mjuk mossa. Flera mjuka svängar. Leksak på slutet.
Mer gas, inte lika noga. Fick hålla mot för att det inte skulle bli för fladdrigt. Följde alla svängar. Bästa leksaken inte så mycket värde men ställde upp på lek. Ville spåra vidare.
Dags att börja skola honom i noggrannhet! 😀

Kroppskontroll

Det här med att ge hundarna en grym kontroll på kroppen är viktigt för mig. För att enkelt klara utmaningar i lydnaden som fjärren och snabba stopp men även till vardags när de far fram över stock och sten. Det senare är ju det viktigaste för att undvika skador även om det är coolt med en hund som briljerar och plockar tior på lydnadsplanen med noggranhet i utföranden. Nikk har redan börjat träna på det här och han har blivit riktigt bra på att hålla styr på kroppen må jag säga.

Vi har gått från små breda stubbar till höga murar och ostabilt underlag. Första gången han testar nåt nytt är det verkligen nytt och måste utvärderas och bearbetas i vila. Tillfälle två är det helt självklart för honom hur det ska genomföras!

Nikk har flyttat in

Nio veckor gammal kom Nikk till oss. En kavat kille med fart i fötterna och mycket humör! Från att ha vaktat sin mat hysteriskt och helst velat behålla alla sina leksaker för sig själv är han nu helt bekväm kring mat och leker med mig och prylar enligt konjtens alla regler! Han har fattat att han tjänar bra på att lämna grejer till mig, även skräp han hittat ute. Nikk är tänkt att bli bra på mycket. Lydnad, vallning och eventuellt spår. Han har en grym näsa den killen. Just nu introduceras han i massor av grunder, sånt som han behöver ha med sig in i högre utbildning och ut i livet.

Samarbetspartner

Det är med stor glädje som jag numera ingår i ett samarbete med Vomoghundemat. Oavsett om mina hundar är på väg att utvecklas till en framgångsrik tävlingshund, är skadad eller normalaktiv  är det värda bästa möjliga foder. Det spelar ingen roll hur noga jag är med träning av kondition, styrka, uthållighet, explosionsförmåga, koncentrationsförmåga, samarbete och teknik  om inte fodret håller hög kvalitet och ger de bästa förutsättningarna för utveckling. Jag har under många år givit hundarna färskfoder och är mycket nöjd med det resultat det ger.

Jag ser nu fram mot att få ta del av Vomoghundemats expertkunskap på foder för att ytterligare stärka mina hundars förutsättningar att hålla sig i toppform!

img_3151

VOMOGHUNDEMAT-om hunden själv får välja

Storslam i helgen!

Du vet den där magiska känslan när allt bara flyter inne på tävlingsplan. När hund och människa bara har så kul. Precis så har det varit i helgen!

Under rehabtiden har jag lagt om en hel del detaljer men även min attityd till värdet av samarbete och prestation. Det nya höll till största delen. Vi har så kul därinne, vi strävar åt samma håll. ❤️ Under Skärgårdscupen vann jag och Grym klass 3 på lördagen. Vårt resultat tillsammans med @agnescecilialinnea och Toscas samt @emiliasundstroem och Lokas tog Valbo BKs lag till en andra plats för dagen. Lagtävlingen sträcker sig över båda dagarna.

På söndagen gick den individuella finalen där helgens åtta klassvinnare deltar. Grym glänser och vi vinner finalen! 😃 🎉🏆😍 Det är alltså efter att ha vi varit in och gjort tre program under helgen. r Valbo BKs lag slutar på en tredje plats! Grattis även till Emilia och Loka som tog sitt lydnadschampionat i helgen med den äran samt Agnes och Tosca som tar sitt LD1! 💐🎉👏 En GRYM helg helt enkelt!

Snö ute vs grus inne

Puh, det snöar onödigt mycket ute nu. Och blåser, typ viner i knutarna. Dessutom är det för kallt för att vara bekvämt att vara ute och det går inte så bra att träna hund utan vantar. Att vara vintercyklist är ett knepigt projekt.

Men jag måste ändå tycka att det är helt underbart att slippa torka åtta tassar efter varje promenad och allt som oftast behöva ställa in två motsträviga, skitiga hundar i duschen! Jag pulsar med glädje i snön om alternativet är att dammsuga varje dag!

Håll ut, det kommer en sommar även detta år!

Rätt plast på rätt plats

Jag jobbar med att minska klimatpåverkan från plast i två projekt som drivs av Uppsala kommun i samarbete med Region Uppsala, Uppsala Universitet, SLU, Fresenius Kabi, Vattenfall, Uppsala Pastorat samt Eskilstuna, Norrköpings och Linköpings kommuner. Mäktigt samarbete by the way. Ett sätt att minska klimatpåverkan från plast (och alla andra material) är att källsortera när den är förbrukad för att så mycket som möjligt kan återvinnas till nya produkter. MEN för att plasten ska vara möjlig och intressant att återvinna finns en del kriterier som vi användare inte råder över. Bl.a att det bara ska vara en plasttyp (helst PE eller PP), den ska helst vara transparent, absolut inte svart. Ev. etiketter i annat material ska lätt lossna från förpackningen.

Då blir jag alldeles lycklig när jag på Claes Olsson köper mig en noppborttagare vars förpackning uppfyller ALLA kriterier för att vara välkommen på återvinningsmarknaden! Inga häftklamrar i metall, informationen om produkten är tryckt på kartong som ligger lös i förpackningen som dessutom är i ett stycke, en plasttyp och transparent! High score på den Classe! (För övrigt kan jag rekommendera noppborttagaren som förlänger livet på kläderna=resurshushållning) #rättplastpårättplats

Allt man vinner i tid förlorar man i kvalitet!

Jag känner att jag behöver ge mig själv lite positiv förstärkning. Jag är riktigt bra på att plocka kantareller! Faktiskt suverän på att hitta platser där trattisarna trivs och flockas i mängder. Hur kul som helst! Rensa är jag också rätt bra på. Gör det mesta redan i skogen för det är ju hur tråkigt som helst att stå fler timmar hemma för att rensa, än vad jag spenderade i skogen…

Hemma i min lägenhet i stan, finns en halvstor frys. Som för den delen är till mer än hälften fylld med hundarnas färskfoder. Så där får det ju inte plats med så mycket förvälld svamp direkt. Efter gårdagens svampsafari skottade jag in i runda slängar 1 kg så nu är den kvoten fylld liksom. Inge mer svamp kommer in där.

Mer tror du inte att jag var ut i skogen idag igen! Trevligt sällskap, inget regn men massor av svamp. Vet ju som sagt vart jag ska leta. Kom på den briljanta idén att jag ska torka svampen! Då tar den ju ingen plats. Så nu sitter jag här med typ 10 liter trattisar som ska passera genom varmluftsugnen. Utan någon direkt värme då att tala om. Alla plåtarna är inne, med lagom mycket svamp på och fukten ska liksom bara fläktas bort, inte värmas. Och det ligger massor, verkligen massor kvar på köksbänken. En lång natt blir det!

Jaja, det kommer i alla fall att bli riktigt gött i vinter att ta några nävar torkade kantareller och ha ner i en gräddsås.

 

Vissa dagar…

… från den här sommaren kommer jag att plocka fram i vinter där det är som mörkast och tjurigast i vinter. Den här dagen är en sån. En härlig sommardag, så som sommardagar var när jag var liten har det varit idag. Bara gjort saker för att jag vill. Tränat hund med goda vännen Sophie, lagt pussel med dottern i huset, Noomie. Hört svalorna svisha förbi, plockat hallon och blåbär som vi ganerat kladdkakan med. Myst med liten bebis. 

Tre saker och lite till som jag är tacksam för idag. 

Som ny!

Grym har under kanske två veckor inte varit sig helt lik i sitt rörelsemönster. Så där diffust som egentligen inte syns, men det märks… I  förra vecka var han tveksam i sättande på zäta. Han var också stel när han hade legat. Förvisso hade vi kört rätt hårda fyspass, kanske träningsvärk som ställer till det, var min första känsla. I helgen tävlade vi både lördag och söndag. Trots att jag verkligen belönat upp sättandena i zäta så ställde han sig i det skiftet båda dagarna. Nåt var fel. Riktigt fel!

980-9

Som tur är har vi Ove Lind på Jernvallen Multicenter. Bästa KiropraktorOve! Som han fick jobba med Grym för att få honom lös och ledig igen. Visst tyckte Grym att det var jobbigt, han flåsade i perioder. Jobbigt och förmodligen obehagligt. Men Grym litar helt och hållet på Ove och uppskattar absolut att komma dit.

Så, 45 minuter senare kliver den grymma hunden ut genom dörren med längre rygg som rör sig mjukt och följsamt. Nu lägger vi krut i veckan på att stabilisera detta så blir det förhoppningsvis bra igen!