Allt man vinner i tid förlorar man i kvalitet!

Jag känner att jag behöver ge mig själv lite positiv förstärkning. Jag är riktigt bra på att plocka kantareller! Faktiskt suverän på att hitta platser där trattisarna trivs och flockas i mängder. Hur kul som helst! Rensa är jag också rätt bra på. Gör det mesta redan i skogen för det är ju hur tråkigt som helst att stå fler timmar hemma för att rensa, än vad jag spenderade i skogen…

Hemma i min lägenhet i stan, finns en halvstor frys. Som för den delen är till mer än hälften fylld med hundarnas färskfoder. Så där får det ju inte plats med så mycket förvälld svamp direkt. Efter gårdagens svampsafari skottade jag in i runda slängar 1 kg så nu är den kvoten fylld liksom. Inge mer svamp kommer in där.

Mer tror du inte att jag var ut i skogen idag igen! Trevligt sällskap, inget regn men massor av svamp. Vet ju som sagt vart jag ska leta. Kom på den briljanta idén att jag ska torka svampen! Då tar den ju ingen plats. Så nu sitter jag här med typ 10 liter trattisar som ska passera genom varmluftsugnen. Utan någon direkt värme då att tala om. Alla plåtarna är inne, med lagom mycket svamp på och fukten ska liksom bara fläktas bort, inte värmas. Och det ligger massor, verkligen massor kvar på köksbänken. En lång natt blir det!

Jaja, det kommer i alla fall att bli riktigt gött i vinter att ta några nävar torkade kantareller och ha ner i en gräddsås.

 

Annonser

Vissa dagar…

… från den här sommaren kommer jag att plocka fram i vinter där det är som mörkast och tjurigast i vinter. Den här dagen är en sån. En härlig sommardag, så som sommardagar var när jag var liten har det varit idag. Bara gjort saker för att jag vill. Tränat hund med goda vännen Sophie, lagt pussel med dottern i huset, Noomie. Hört svalorna svisha förbi, plockat hallon och blåbär som vi ganerat kladdkakan med. Myst med liten bebis. 

Tre saker och lite till som jag är tacksam för idag. 

Som ny!

Grym har under kanske två veckor inte varit sig helt lik i sitt rörelsemönster. Så där diffust som egentligen inte syns, men det märks… I  förra vecka var han tveksam i sättande på zäta. Han var också stel när han hade legat. Förvisso hade vi kört rätt hårda fyspass, kanske träningsvärk som ställer till det, var min första känsla. I helgen tävlade vi både lördag och söndag. Trots att jag verkligen belönat upp sättandena i zäta så ställde han sig i det skiftet båda dagarna. Nåt var fel. Riktigt fel!

980-9

Som tur är har vi Ove Lind på Jernvallen Multicenter. Bästa KiropraktorOve! Som han fick jobba med Grym för att få honom lös och ledig igen. Visst tyckte Grym att det var jobbigt, han flåsade i perioder. Jobbigt och förmodligen obehagligt. Men Grym litar helt och hållet på Ove och uppskattar absolut att komma dit.

Så, 45 minuter senare kliver den grymma hunden ut genom dörren med längre rygg som rör sig mjukt och följsamt. Nu lägger vi krut i veckan på att stabilisera detta så blir det förhoppningsvis bra igen!

Siktar framåt

15672679_10155081317059238_8632609172140713070_n

Lagt om lite rutiner och gjort om en del detaljer på Grym. Har lärt honom att från att sitta mer full fokus på en punkt att på kommando kunna skifta till en annan punkt någon meter till höger om den första. Varför då? I tomskick utan synintryck framåt har han en tendens att dra åt vänster. På 10 meters sträcka som det är fram till ”icke-konen” glider han iväg så pass mycket åt vänster att han hamnar utanför ringen. Alltså lär jag honom att sikta  för långt åt höger och därmed landa rakt fram i mitten på ringen. Ta-da!

Mac introduceras i dirigeringens nya värld. Rätt avancerat i hans lilla värld att först mellanlanda vid en kon innan han kan få sticka på någon av de godisskålar som jag dirigerar honom till. Det börjar lossna och jag tror inte att apporteringsdirigeringen är så långt borta faktiskt!

Mac levererar!

Fagersta 2017-01-07

Mac debuterar i startklass lydnad och sätter i princip allt han kan nästan utan misstag. Pigg och alert som vanligt jobbar han sig genom alla moment och bara gör. Utan att vara bekymrad över publik, domare eller tävlingsledare. Dock vara han rysligt intresserad av lukterna i mattan mellan momenten. Det visste jag innan såg jag var snabb att stötta upp honom med beröm mellan momenten så det funkade skapligt. Alla dom här smågrejerna som jag jobbat hårt med de sista dagarna har han köpt. Macs enda issue med detta att träna lydnad är att han kan sväva iväg i tanke så jag inte riktigt når fram med inmalnings och apportsignal när han sitter 10-15 meter från mig. Ger jag ett dubbelkommando vaknar han till och ger järnet. Kan också hända att han inte är med på ett ”sitt” som betyder stanna när jag går iväg, och hänger på. Men allt höll! Han skötte sig fantastiskt bra!

Totalpoäng: 191,5 av 200 möjliga! OCH vinst! Av 26 startande. Med en chihuahua som publiken småleende tyckte skulle bli intressant att se… BAM!

Nu kör vi vidare för fullt för att sätta klass 1 momenten och startar igen när dom är klara, förhoppningsvis innan maj!

 

Back to basic

Vittringen. Vårt absolut svåraste moment. Oftast tar han rätt, speciellt när vi mängdtränar momentet i sin helhet. Men han har svårt att hitta fokus och koncentration, tappar liksom bort sig ibland. Frågar mig eller tar fel. Jag ser att det är fel, redan i gripandet. Det är inte så distinkt som när det är rätt pinne.

Nu när det är fyra månader till nästa tävling som är Nordiska mästerskapen, ska jag ta möjligheten att verkligen gå tillbaka till grundträning. Låta honom bli riktigt säker och riktigt mån om att hitta rätt. Snabbt och distinkt.

I dag började vi.

Jag kommer att använda rosmarin som rätt doft. Placerad i en tekula. För att hitta rätt i en ny form. För att sen föra över allt det nya som är bra till att rätt doft är min doft. Han greppade snabbt att det var rosmarin som var rätt doft. Och att det är frysmarkering som är önskvärd signal för beslut. Jag har även lagt in en till kula med annan lukt. Gräs till att börja med men det ska kontinuerligt bytas ut och kulornas antal ska öka. Det jag först vill få fram, är att han ska hitta ett lugn och kunna koncentrera sig på egen hand, gå rätt in i uppgift och ta ett tydligt beslut. Därefter kommer jag successivt lägga på sånt som han tycker är svårt. Kulorna kommer att ligga så han inte kommer åt att lyfta dom under en rätt lång tid för att han inte ska frestas att gå glida förbi dom eller ta fel.

Fyra månader. Klara, färdiga, gå!

Känslor i svaj

Det här med att förflytta en positiv känsla i samband med en belöning till ett beteende är nåt jag utnyttjar dagligen och stundligen i träning. T.ex lägga den externa belöning i rutan för att få hunden att såsmåningom ha känslan av belöning vid rutskick. Eller skvallerträning på andra hundar. Grym har sen tidig ålder uppfattat gitarrljud som negativt. Han går numera inte in i ett rum där det finns en gitarr. Även om den är tyst. När vi var på Gotland för två år sen lade han ihop 2+2. Gitarrspelare på medeltidsveckan har även ofta bjällror runt fotlederna. Bjällror blev läskigt. Med eller utan människa. I år upptäcker jag till min förskräckelse att han generaliserat denna känsla till medeltidsklädda män. Speciellt om de har hätta på sig. Hur snabbt gick inte det!? Det har ju egentligen inte hänt nåt. Och han är normalt sett en rätt trygg hund. Dessutom har han absolut  inget mot karlar som är  civilklädda. Hm, får ta och köra en ”hälsa-på-trevliga-män”kampanj. I förebyggande syfte. Så här kan vi ju inte ha det!

Fårös sydöstra kust bjuder på en magisk morgon. Sitter med Grym på en sten och lyssnar på vågornas brus. Ljudet suddar ut vardagliga tankar och saktar ner tempot på den normalt högpresterande hjärnan. De viktiga tankarna får utrymme, de som verkligen skapar kvalitet. I livet. Bevarar dom tankarna och gör nåt bra av dom. Sen. Nu bara njuter jag. 

Ett steg i taget mot framgång

Det är två veckor kvar till VM i lydnad. Förberedelserna börjar ta form. Jag har ett beviljat visum till Ryssland i mitt pass. Grym är grundligen vaccinerad mot rabies och leptospiros. Vi har fått ut maskmedel mot både det ena och det andra. De blågula kläderna är på plats. Pirret i magen börjar infinna sig. Det är bra!

Vi har fått ut fria följet för både kvalet och finalen. Vi har gått båda flertalet gånger. En hel del tempoväxlingar och  vändningar på stället. Av någon anledning som jag inte kan sätta fingret på, kräver båda programmen högre koncentration än vanligt av både mig och Grym. Min hjärna är helt bekväm med att agera utifrån engelsk kommendering. Det är bra!

Totalt är det 80 startande. Fredag 1 juli gör hälften av deltagarna sin insats för lagtävlingen tillika kval till individuella finalen. Lördagen 2 juli gör resten sina rundor. Tävlingen är uppdelad på två ringar, varje ekipage gör först hälften av momenten i ring 1 för att sedan direkt över till ring två för att göra resterande moment. Vi har inte fått veta momentordningen. På lördag eftermiddag vet vi alltså hur lagtävlingen gått. De 20 bästa individuella ekipagen går till final på söndag 3 juli.

I går kom startordningen. Jag har startnummer 31. Startar alltså på eftermiddagen på fredagen. Helt perfekt för oss! Vi kan köra igenom ett ordentligt träningspass på morgonen. Ta det lugnt på tävlingsområdet under förmiddagen och heja på resten av laget. Därefter har vi gott om tid att värma inför vår start. Kommer vi till final har vi en vilodag på lördag där jag har möjlighet att boosta alla sämre detaljer vi har för att göra ytterligare en bra insats på söndagen. Se där ja, nu blev det mer pirr i magen!


Segergesten är intränad! 

Nya kurser

Jag har lagt ut nya kurser för sommaren 2016.

Valpkurser
Grunda för framgång
Grundkurs tävlingslydnad
Tävlingslydnad klass 1-2
Aktiveringskurs

​​
Du hittar all information i menyn under ”Hildings – kurser och sånt”.

Välkommen med anmälan om du hittar något som passar dig och din hund.