Uppvisningsgruppen

Jag och Mikaela har börjat träningen av Gävle Hundungdoms uppvisningsgrupp. I helgen har vi haft vår första träff, gått igenom vad hundarna redan kan och kika på filmklipp för att få inspiration till konster. Jag kommer att stå för det mesta av stöttning vid inlärning på hundarna och Mikaela  utformar det artistiska, skapar berättelser, sätter musik, hjälper till att hitta karaktärer och lär människorna akrobatik bl.a. Förmodligen kommer vi att få sy och snickra för att få alla våra planer att gå i lås. Fortsättning följer

Grym på låda Natalie och Mico pilatesGrym visar och jag berättar                                                    Natalie och Mico

Christin och Ida på låda Sacha sitter på rygg
Christin och Ida på kloss                                                         Lin, Lova och Sacha balanserar

Sacha på rygg Frida Elliot
Sacha kämpar på                                                                     Frida och Elliot på liiten burk

Grym tröttnat
Även den bäste tröttnar till slut!

 

Rallylydnad

Träningsgänget från Gävle och Årsunda hade sin träning i rallylydnad på Valbo BK igår. Tycker det är jätteroligt att de vill samarbeta med klubben och bredda deras verksamhet. 
Nyfiken som jag är, var jag ju tvungen att åka upp och kika på hur det går till, det här med rallylydnad. 

Läs mer »

fotografterat

Bländare, sensor, slutartid, färginställningar, vitbalans…….. Det var mycket att hålla reda på idag på fotokursen. Duktiga Åsa Mårtensson lotsade oss genom kamerans alla möjligheter med bravur och många skratt! Jag måste säga att min kamera är användarvänlig. Finns några snabbknappar som styr de funktioner som jag behöver ändra ofta.
Åsså hittade vi en massa inställningar i menyn, men nu tar vi några funktioner i taget känns det som.
Läs mer »

Kampisar

Jag har utvecklat lite nya modeller på de populära kampskinnen.
De finns nu även med färgade handtag som kan vara enkla, dubbla, långa, korta. Variationen är stor så varje hundtränare ska kunna hitta nåt som passar sig och sin hund.

Normalt sett är skinndelen 15 cm till 25 cm + handtaget men det går att specialbeställas i andra storlekar.
Pris:
Ett kort handtag: 120.-
Ett långt handtag: 130.-
Två korta handtag: 150.-
Ett långt+ett kort handtag: 160.-
Finns även med pipis insydd i skinnet: +30.-
Jag har med mig skinn på tävlingar och mina kurser för försäljning, det går även bra i mån av lager att beställa per postförskott.

 

Skillnad på lika

Ju mer man tränar desto duktigare hund…. – inte hela sanningen, det vet vi alla som tränar hund. Det behövs fler faktorer, ett känt mål för träningen, tajming från föraren så hunden har en chans att pricka rätt beteende, värdefull belöning samt klara och enkla direktiv, bl.a.
Margareta hälsar på Ann-Chatrin utan att Hilda lägger sig i.

På en valpkurs som jag har nu, bor fem av de sex deltagande hundarna hos pensionärer. Alla (även de som inte är pensionärer) är människor med öppet sinne, en vilja att hitta en trevlig samvaro med sin hund och en bestämd inställning till att de ska lyckas. Dessutom är de väldigt trevliga!
Harriet och Ralph tränar lugn hantering med Viggo
Varje vecka kommer de, hela gänget, och har gjort sin läxa. -”Vi har tränat på din läxa hela veckan, som du sa”! Och jag kan bara bekräfta att de lyckas jättebra!
Nu tillbaka där jag började dagens inlägg. ”Ju mer man tränar, desto duktigare hund…..” Smilla är bekväm i att hänga över axlarna på husse Robert. En ”bra-att-ha-känsla” när hunden av någon anledning behöver bäras en längre sträcka.
Men frågan är om det är tiden med träning av hunden som gör framgången eller om det är lugnet, och därmed vår lyhördhet, som kommer med gott om tid, eller om det är en god planering som skapar tid?
Kajsa och Bertil tränar inkallning med Pixie, när massor av hundar passerar på nära håll.
Jag tror det är en mix av alltihop! Det går ju att vara effektiv utan att var forcerad. Leka med hunden på stationen när du ända väntar på tåget, träna lite då och då på promenaden och inte vänta till man är på klubben, träna sitt-stanna-kvar när postlådan ska tömmas, skicka ut hunden i trädgården precis innan den ska få mat, så du kan utnyttja situationen till att kalla in en hungrig hund som i vanliga fall vill vara kvar ute. Vips har hunden lärt sig saker utan att vi egentligen avdelat så mycket ”hundtid”.

Hur som helst har detta gäng ännu mer bekräftat att det är värt att se fram mot att bli pensionär! För dom har väl hur mycket tid som helst?! ;o)

Smilla går snyggt och prydligt med matte fast hon gärna hade velat gått fram till Twist.

Apportering

Jag har tränat apportering på massor av sätt med Grym. Att hålla ett bra grepp, gripa snabbt och se till att den hamnar på rätt ställe i munnen. Vi har lekt samtidigt som jag lagt ifrån mig apporten för att strax efter avbryta leken i syfte att han ska komma på att han får igång leken om han tar upp nåt. Han har fått hämta gosedjur, tuuuunga saker, stora otympliga saker, 10-kronor, träapport, metallapport….. Han har tagit apporten från min hand, han har suttit med den och tagit den, han har tagit den i språnget, sprungit runt träd med den. You name it!
Men jag har glömt signalen! Hur svårt kan det vara? Upptäckte det nu, när jag börjat träna hela tävlingsmässiga apporteringar. Han vet inte vad ”apport” betyder! Shame on me!

Grym 6 veckor

Så idag när det var dags för eftermiddagskaffe skred vi till verket och tog oss an ”apport-kommando-träningen”.
Började med spontanapportering. Satte mig i solen på trappen, la ut många föremål på marken framför mig. Och drack mitt kaffe. Grym hade hittills idag haft en rätt tråkig dag så han hade en förhoppning om kul träning.
Jag väntade, hade en stooor mugg med kaffe att ägna mig åt.
Sen kom det. Första gosedjuret. Han tog det och kom med det, la det i handen och fick mig lydigt att slänga iväg en godis. Sen fortsatte vi så till alla gosedjur, slangbitar, nyckelknippor och strumpor var lagda i min hand. Det gick inte jättefort, han funderade mellan varje grej.
Jag fortsatte med mitt kaffe, och unnade mig en tunnbrödmacka från Nisse Östman, med ost och korv. Pauser är bra för inlärningen.
När han tydligt signalerade att han vilat nog, lade jag ut alla prylar igen. Och väntade. Den här gången gick det betydligt fortare! Han levererade in grejer på löpande band. Det enda jag sa var ”tack” varje gång han kom. Att inte bry sig om hunden, inte tjata, inte pressa hunden till nåt den inte förstår är otroligt effektivt. Som en liten unge, verkar hunden säga: Kolla på mig, titta vad jag kan! Å bjuder oss det beteende vi så gärna vill ha!
Nu ansåg jag att vi hade flow i beteendet, alltså han var helt klar på vad han skulle göra för att få mig att belöna och han gjorde det utan större betänketid.
Då var det dags för ”apport”! När han tagit en ivägslängd godis och var på väg tillbaka till prylhögen fångade jag, med hemlig attityd, hans intresse så att han stoppade till hos mig.
-Jag viskade, ”vad ska vi göra nu?” och sen med tävlingsmässig ton, ”apport” varpå han for iväg som om jag sagt ”varsågod”.
Kul lek, tyckte Grym och stannade till efter varje belöning så jag kunde befästa ordet ”apport” igen.
Nu vilar vi på det här i natt och provar igen i morgon.

Begränsa valmöjligheterna

En viktig del i min hundträning är att hunden ska ha möjlighet att göra val. Bra val ger belöning. Ofta har vi som hundägare lite för bråttom att rätta till hundens beteenden, redan innan det blivit fel och rätt som det är har vi hamnat i fällan att vi ständigt går och tjatar, tillrättalägger och förvarnar. På det viset skapas lätt en passiv hund som går i sin egen värld.
Om vi däremot har tålamod och väntar lite längre så kommer ofta ett bra val. Som ger oss möjlighet att belöna. T.ex om hunden ser en annan hund och ställer sig och tittar på den. Istället för att dra hunden med sig och gnata på den, kan vi låta hunden titta färdigt och låta den själv komma på att den tjänar mer på att ge oss kontakt. Det kräver ju förstås lite planering av promenaden så inte den förbipasserande hunden är så nära att vår hund glömmer oss fullständigt eller att den andra hundägaren kraschar vår träning genom att släppa fram sin hund. Hmmm.
Kontroll och planering av träning är framgångens moder oavsett vilken nivå vi tränar på!

En gäng på valpkurs där valparna sitter på pallar för att begränsa valmöjligheten.

I den planeringen ingår att det ska vara lagom svårt. Så lagom att hunden har en möjlighet att lyckas. Goda erfarenheter ger snabbare inlärning som sitter bättre.
På många av mina kurser får hundägarna ta med sig en pall som hundarna får sitta på. Syftet är att hundägaren snabbt ska reagera när hunden inte vill koppla av och går därifrån. Det blir konkretare för både hund och hundägare vad som är ett rätt val (vara kvar på lådan och koppla av) och vad som är ett tokigt val(gå därifrån oavsett anledning). Sitter hunden på marken bredvid sin förare blir gränserna luddigare för vad som är ok eller inte. Ingen håller kvar sina hundar, ingen tjuvhåller i kopplet, ingen tjatar. Men går hunden därifrån blir den snabbt tillbakasatt på lådan. Hunden som väljer att sitta kvar får såklart belöning.

Det är stor skillnad på att själv göra rätt, mot för att bli hindrad att göra fel.

Ta initiativ

På unghundskursen idag jobbade vi med några övningar där hundarna själv fick ta initiativ till att hitta beteenden som föraren fann värda att belöna. Alla hade med sig lådor som hundarna kunde kliva i och upp på. Utrustade med belöning och ivriga hundar satte sig föraren och väntade. Minsta lilla rörelse mot lådan belönades med godis i lådan, för att förstärka rörelsen. Det dröjde inte länge förrän alla hundar förstått att de själva hade ansvaret hitta på nåt för att få sin belöning. En efter en hade hundarna alldeles av sig själva, utan att föraren visat vägen, hittat fram till beteendet och klev i lådan om och om igen, även fast ingen bad om det.
Lotta och Kim roar sig med lek.

Senare på eftermiddagen fick jag mail från en av kursdeltagarna som jag lagt ut nedan med tillåtelse av Lotta.
(För info kan jag nämna att deltagarna på valpkursen får ta med sig en pall e. dyl ett av tillfällena som valparna får sitta på. Mest för att föraren ska kunna vara riktigt noga med att valpen sitter still och kopplar av.)
*Hej, måste bara säga -vad bra och kul kursen är!
Kommer du ihåg Kims (border terrier) löjligt lilla pall som vi hade med på valpkursen? Den lilla blå, så liten att vi fick byta med Raffe (chihuahua) för Kim rymdes inte att slappna av på den.
När vi fikade nu när vi kom hem så lärde jag Kim att kliva upp på den med alla fyra och det gick på nolltid med lite bulle och metoden som vi lärde oss idag!
Wohooo! =)
Lotta och Kim *

Tänk vad hundarna lär sig fort bara de är med på noterna och tjänar på att lära sig. Då kan de med lätthet ta sig an uppgifter som tidigare tett sig omöjliga!