Nu satsar vi fullt ut!

Grym i vinternAllt man gör som ska bli riktigt bra kräver såväl hårt arbete som prioriteringar. Jag har tagit ett beslut att satsa på att komma med i lydnadslandslaget. En tanke tar mig inte till målet, nu är det tagit till en nivå som är officiell, bara att kämpa nu.
Ett mål är inget mål utan tidsaspekt så jag ger satsningen 2016 ut. Jag har två år på mig från nu. Grym är fem år, en mogen man som fortfarande tycker detta med träning i allmänhet är skitkul och lydnadsträning är LIVET! (Kan det ha ett samband med att jag också delar dom värdena?) I två år kommer jag att prioritera träningen av Grym och mig.

Vi behöver båda utvecklas på flera plan.
Fys – mest jag som måste komma ikapp och bli starkare och mer vältränad. Grym ska hållas i den kondition han har och fortsätta vara hel.
Mentalt – Grym behöver tryggas i alla miljöer, inför oförutsedda händelser, presenteras för olika typer av tävlingsledare. Han måste få större möjlighet att skapa sig bra erfarenheter och han behöver göra det ofta. Det är upp till mig.
Detaljer – Vi två har olika detaljer som måste bli bättre, hela ansvaret ligger på mig.
Uthållighet – Grym klarar detta om jag håller skärpan.
Helhet – ALLT måste vara av högsta kvalitet. Mitt ansvar igen!

Jag kommer att fungera som såväl coach och utövare. Jag kommer att behöva hjälp med min egen utveckling. Jag vet vilka människor jag har omkring mig som har kunskap att lotsa mig framåt.

Vi ska bli ett vinnande team, jag och Grym!

IMG_5878

 

 

Annonser

Grym levererar!

 

 

Helgens rankingtävlingar är lagd till handlingarna med ett nöjt resultat!

Jag hade planerat att ändra min strategi kring hur jag skulle för honom mellan momenten. Har blir spänd när jag vill ha ordning och reda så vi körde på som vi gör på träning. På väg in på planen fick han studsa runt mina ben och jag pratade med honom som jag brukar på tävling. -”Vad tycker du vi ska hitta på nu?” -”Vill du göra mer?” Mellan momenten bekräftade jag med beundrande stämma medan vi tog oss fritt till nästa moment. Han var klart mer bekväm än han brukar vara. Det allra flesta ljud uteblev, han var positiv och hade kunnat jobba på bra länge där inne kändes det som. Fick heller ingen känsla av att han inte var nöjd med bara min bekräftelse, hans tanke var mera att han ville fortsätta jobba. En sån härlig känsla att vi var i samma bubbla hela tiden och faktiskt hade roligt där inne.
Slutresultatet var en tredje placering! Fatta det, en tredje placering bland alla dessa rutinerade ekipage varav många är med i landslaget. Så sjukt nöjd!

Dag två, som egentligen var vår dag fyra eftersom vi kom till Kungsör redan på torsdagen och tränade i hallen med Sophie, Emma och Stina. Jag drog ner husvagnen så Grym och jag låg kvar och tränade rätt mycket även på fredagen i mina plugpauser.
Vi hade nu samma goa känsla med oss in på planen, han hängde på mig i ett snyggt fotgående till första momentet fast jag inte bett honom utan bara gick. Möjligen var känslan för fri och upprymd för i första momentet tog han fel vittringspinne. Attans, men vi körde på utan bad feelings. Han gick ett samlat fritt följ utan ljud förutom på allra sista som var en sidoförflyttning. Sen rullade det på, ömsom vin och ömsom vatten. Vi fick inga höga totalpoäng med oss, det var en trött krigare som satte höga poäng på fjärr och inkallning, tog mina hjälper klockrent efter ett klantigt kast med metallen och med öronen på skaft kunnat jobbat på ännu mer efter avslutad insats. Det jag tar med mig från dagens tävling är att *höja engagemanget i fria följet så det håller även vid hög press, *introducera hakan i marken på platsliggningen så vi slipper nesliga neddrag för nosningar, *skapa mer erfarenhet av tvådagarsarrangemang så han kan lägga all kraft på att leverera men framför allt tar jag med mig känslan av att ha hittat kärnan i vår gemensamma prestation och att jag är oerhört tacksam för att ha den grymma hunden i mitt liv!

De svartvita bilderna är från campingen som var tyst och öde en fin höstdag!

Puss på GrymHöst på brygga prickig tass Grym på bänk Grym livboj Rutschkana

Nytt foder

Grym Monster MaxGrym är inte helt bekväm  i situationer med mycket träning i nya miljöer, med nytt folk, med nya påhitt och nyinlärning på gamla dar. Tävling är likadant. Inte helt bekväm. Stressnivån ligger högt. Ingen utomstående skulle märka det men tyvärr är det så.

Det som märks och som också påverkar honom är att magen rasar. Dag 2 blir han dålig i magen och slutar äta. När vi varit hemma i lugna och ro i 1-2 dagar äter han igen och magen rättar till sig.

Jennys som i Jennys Hund och Katt frågade om Grym kunde vara testpilot på ett nytt foder. Monstermax, är för högpresterande hundar. Främst för fysisk prestation antar jag men det kan förhoppningsvis hålla Grym i form under mental belastning.

I samråd med Karin har vi arbetat fram hur vi ska trappa upp, toppa vid behov av prestation på hög nivå och därefter trappa ner.  Förhoppningsvis kommer kroppen att vara nöjdare och kunna tillgodose hans ökade behov av energi vid hög prestation och även hålla magen i ordning.

Återkommer med facit!

 

Uppletande

När vi satt i solen och fikade på fjället, upptäckte vi en röd liten prick en 300 meter längre ner på fjällsluttningen. Grym hade tjatat ett tag på att få göra nåt.
Så visst, varför inte en mixad uppletande-dirigeringsövning?

Grym gick ut i skapligt bra riktning ca 70-80 meter. Bra fart med näsa på. Han var helt med på vad vi gjorde. Men där tog hans erfarenhet slut, jag brukar inte lägga längre ut än så. Men tillsammans grejade vi på. Han har inget kommando för vänd om och går rakt ut. Så vi använde oss av de dirigeringarna som vi har i dirigeringsapporteringen. Han slog ut i ca 45° bakåt men sprang betydligt längre än de 10 meter som är på appdirren. Stoppsignal, omdirigering åt nästa håll. Så höll vi på till jag tyckte att han var så pass nära att kunde göra resten själv med näsan. ”Sök!”
Hittade den!Och döm om glädjen när han fick den i näsan till slut! Kastade sig över den och skyndade sig in!

Grym apporterar flaska   Den röda lilla pricken visade sig vara en vattenflaska med en del vatten kvar i. Rätt tungt med andra ord. Men han bärgade hem den, uppför kraftig stigning. Duktiga Grym!

Busyborder Grym

Reparation

Grym hos Karin Grym har inte varit sig riktig lik på sista tiden. Missat liggskiftet i Z, inte likt honom. Inte riktigt bra ligg till sittskifte i fjärren, underligt. Tar inte ut travsteget som han gjort…

Så jag lät Karin titta på honom i veckan. Hon hade kurs för blivande kroppsfixare så Grym fick vara kursobjekt. Rygg, skuldror, höfter låg lite huller om buller. Han är inte så rädd om sig den grymma hunden och har dolt smärta bra även den här gången. Men nu är har fixad och vi börjar om med muskelbygge och teknikträning så är han snart med på banan igen!

På väg

Grym, jag och husvagnen, har landat i Smedjebacken utanför Björnidet!
Björnidet är en gigantisk träningshall och i morgon är den ”vår”!!!
”Landslags-wanna-be-gruppen” ses i morgon för vår första träff. Träna, filma, diskutera, planera, förbättra och så träna lite till. Ser jag väldigt mycket fram mot!

På väg….

Måndag lunch
Har packat husvagn med idel hundgrejor. Igen. Grym och jag åker själva på turné den här gången.
Träning, BPH-beskrivning och tävling. En trivsam vecka.

Träningsgrejer, pilatesboll, vikter, sele, expander
Mat, hundmat, köttbullar och korv i frysen. Ost, kex, vin, kaffe, mjölk, råkostsallad.
kläder och skor för fint väder, blött väder, kallt väder
dator, paddan, jobbpapper, sånt jag inte hunnit läsa (och antagligen inte hinner den här resan heller)
värmeljus, kaffetermos,

Som sagt, en trevlig vecka.

Cirkus i stan

I dag var en sån här dag, när Grym och jag jobbar med lite annat. Vi har varit med Kalle på äventyr.
Kalle är en kille  som hänger på allt som händer utomhus och har med djur och fordon att göra. Helst kor, bussar och traktorer. Ensilagebalar går också bra.

Läs mer »