Gryms trollkarl

Det här med att plugga har sina fördelar. Den absolut största är att jag ofta kan styra min tid själv. Bröt inläsningen av miljörapporter strax före lunch, preppade godispungen och drog till träningslokalen med grabbarna. Filar signalsäkerhet i nya hoppapport-momentet och vanliga apporteringsdirigeringen. Alltså att han ska känns igen sig till 100% i de båda apporteringsmomenten. Runda kon och stoppa strax efter är en signal till apporteringsdirigering mot mig som alltid följs av ett hopp. Stanna vid kon är signal till rapportering utåt och även om det står ett hopp i området ska det inte tas. Grym behöver göra många upprepningar för att vara helt trygg. Så då får han många upprepningar.

Mac fick sig ett pass med halter i fotgåendet med helt stilla framtassar. Svårt! Omvänt lockande gör det enklare, precis som ljudstörningar omkring oss. Många upprepningar kommer det att bli innan vi lägger på högre aktivitet. Om vi ens någon gång kommer att behöva det.

Under en tid har jag har svårt att få Grym att gå ”högt” i starterna i fotgåendet. Han sitter bra uppsträckt men de första tre-fyra stegen sänker han sig för att sen sträcka sig uppåt igen när vi fått upp farten. Jag har funderat på om det sitter fast nåt någonstans i kroppen och att det började bli dags att besöka Ove, Gryms personliga fyscoach. :) Som av en händelse kom ett SMS igår där Ove ville ha oss med när Arbetarbladet skulle göra en artikel om att han utökat sin kiropraktikverksamhet till att även omfatta hundar. Så med fotografen/journalisten i hälarna tittade han genom Grym i rörelse samtidigt som han förklarade för journalisten vad han såg. Lite felbelastning här och snedvridningar där. Han såg den låga hållningen som jag är ute efter att få bort i fotstarterna.
Efter lite kläm och känn, lite ryck och knyck var Grym som ny igen. Belastar jämnt och sträcker upp sig i starterna. Vi gick genom några övningar på pilatesbollen som vi fick med oss hem.

Annons

Extrem Body Makeover

Alltså de här kropparna som ska hänga med genom årens alla upptåg. Som slits. Som börjar protestera. Och som är så nödvändiga för att individen i kroppen ska kunna prestera.
Grym är den av mina hundar som jag lagt absolut mest tid och kraft på att träna fysiskt på ett medvetet sätt. På 80, och 90-talen fanns inte alls samma engagemang i och medvetenhet om, hur vi skulle hålla våra hundar hela. Men så gick dom ju sönder också. Man lär så länge man lever… Tidigare hundar, speciellt vallhundarna har fått träna sig själva i jobb. Kommer ihåg en kommentar från Pelle på Gefle Hund & Katt en gång när jag var där med Ipz i hennes unga år och kollade upp en hälta. ”-Tja, dom går ju sönder dom här, varför tror du djurägare har så många vallhundar? Ligger och blir kalla på en halmbal eller i blött gräs och får göra akututryckningar när djuren krånglar.”

Grym däremot har fått jobba massor med kroppskontroll, balansbollar, simmat, kört intervaller och uthållighet, you name it! Men han är intensiv, är fantastiskt duktig på rivstarter och tvärnitar. Han studsar och far på promenader. Dessutom hatar han verkligen att skritta och trava sakta! Så han har fått repareras och rehabats några gånger i sitt liv, inga större grejer men det finns där. Min egen kropp får jag inse är en gammal kropp som använts efter behag. Utan eftertanke. Utan omvårdnad. Nu får jag sota för det. Stel och sned, ont här och där. Men det har jag brytt mig mindre om.

Vet ni, jag är helt övertygad om att möten med vissa människor i det här livet är menade att ske. Vissa människor bara klickar man med. Ove Lind, kiropraktor och ägare av Jernvallen Multicenter Rehabklinik, är en sån människa. Ove håller på att utöka sin verksamhet från att behandla människor till att även jobba med hundar. Han hör ihop med en träningskompis till mig och var med en gång på vår träning. Bara dök upp så där helt plötsligt och hade en massa åsikter. Om min kropp och hur jag borde ta hand om den. I vanliga fall brukar jag slå bakut när någon talar om hur jag ska göra och inte göra. Men han hade tyngd bakom sina åsikter och visade hur jag enkelt kunde göra nåt åt det. Han kände även igenom Grym och ruskade loss en del felaktigheter.

Sen gick det ett tag, till han såg en filmsnutt på Instagram när jag gick fot med Grym. Och hörde av sig och ville fixa. Testa lite på Grym. Rätta till lite på mig. Jag var inte så mottaglig, det här var nära inpå SM och då sköt jag allt annat åt sidan.

Ove följde med min träningskompis till SM. Och betraktade mig. Betraktade Grym. Han betraktade oss när vi värmde både lördag och söndag. Han betraktade oss när vi tävlade. Såg hur våra begränsningar i respektive rörelseschema påverkade vårt samarbete i bl.a. fotgående. Han såg hur Grym inte ville belasta sin kropp ordentligt vilket gör vår vänster om, lite osynkad. Bland annat.
Så nu efter SM har han fått fria händer. Han har letat och hittat orsaker. En skuldra här, en höft där, obalans och omedveten avlastning. Vi har gått fot inför hans granskande ögon, i vänstervolt, höger volt, i framdelsvändningar och i backningar. Han är lika nördig på sitt som jag är på mitt! Älskart! Ove har tvingat mig att släppa inhållandet av magen och lärt mig använda ryggen på ett annat sätt. Han sitter som den värsta Pavlov på min axel och kommenterar när jag går promenader och styrketränar. ;o).

Vi har tillsammans hittat övningar till Grym för att stärka upp hans svagheter. På pilates, på låga föremål, med sin egen vikt som enda tyngd. Jag har fått en plan. En plan för att stärka min kropp så jag kan använda den fullt ut i många år till.

Oves plan är att vi ska vinna många fler mästerskap. Den planen har ju jag haft länge och vi ska göra vårt bästa, Grym och jag. Med kompetent hjälp från Ove!

Pepp!

Är fortfarande fylld av energi från gårdagens tävlingsframgångar. Dag efter tävling är mental vilodag för Grym. Själv har jag varit i skolan hela dagen och hjärnan har gått på högvarv. Såå skönt med en cykelrunda på 7 km runt Forsby när jag kom hem. Jag unnade mig en pluggfri kväll, herregud jag har ju varit aktiv i skolan hela dagen! Vad ägnar jag en ledig kväll till? Jomen planering av Gryms fortsatta träning.
Vi har en rankingtävling inplanerad om sex veckor och en till om ytterligare fyra veckor. Fram till första rankingtävlingen har vi dessutom två hela helger och en heldag inbokade med träning i grupp på nya ställen. Och ett flertal ”vanliga” träningar med våra närmaste träningskompisar såklart! Jag har tagit mig en funderare på upplägget för träning av fys, detaljer och helhet fram till tävling två som alltså ligger 10 veckor framåt. Tycker det är rätt svårt att få en lagom mix mellan detaljer och helhet. Dessutom vill jag ju pricka in formtopp vid båda tävlingarna. Köra parallellt hela tiden eller lägga olika typer av träning i kortare block? Jag började med ett lättare problem. Har satt en struktur för vad jag är ute efter i alla momenten. Gjort en prioriteringsordning på kriterierna, med inspiration från Maria Brandels blogginlägg härom dagen. Det jag sätter högst på priolistan är det som är viktigast, del som ligger under ska jag inte bry mig om just nu. Har inte haft mod, överseende eller struktur att bara ägna mig åt ett kriterie i taget utan jobbat med alla parallellt, fast i olika övningar. Ska bli spännande att se hur jag klarar detta. Förmodar att jag kommer att göra om priolistan ofta.

Som på beställning sände SVT1 ett program i kväll om Ryttarprinsen Alexander Zetterman. Otroligt inspirerande att höra ryttarlandslaget fundera och diskutera kring förberedelser, inställning och laganda.

Riktigt Pepp På Utveckling Och Nya Grepp!

Hitta muskler

Jobbar på Gryms muskulatur. Han har blivit riktigt stadig över rygg och lår. Just nu försöker vi hitta övningar som kan pointa bröstmusklerna. Både frampå bröstet och mellan frambenen.

Har du några bra ideér får du gärna hojta till!

Här finns youtubeklipp på när han jobbar på en pilatesboll

När vi ändå höll på tog vi fram tegelstenarna och pysslade med lite fler övningar. Bredbent fram för bröst och bog. Bredbent bak för insidan lår.

Här finns youtubeklipp när han jobbar på tegelstenar

 

 

Fysträning

 Gryms fysträning kompletteras med en väska som vi kan fylla med vikt.  Vi har ju en massa övningar för oss utöver ren konditionsträning med powerwalk, cykling och simning. Det här med att lägga på vikter tror jag kan bli ett bra komplement för att stärka redan vältränade muskler ytterligare på honom.
Testade idag på promenaden med tomma väskor. Han hade inga speciella åsikter utan jobbade på som vanligt. Viktmanschetterna har jag använt sen i våras och det var heller inga problem att introducera. Jag tycker att väskan sitter mycket bra på kroppen. Den ligger an tight mot kroppen och stör inte rörelserna det minsta. Nu kör vi på med tomma ett tag innan vikterna introduceras.
Väskan och manschetterna kommer från ReDog. Tack Cima för hjälpen med råd om storlek och träningsutveckling!

På stan

 Sommarkväll i Gävle. Det är inte så ofta att dessa sommarkvällar med underhållning och mingel faktiskt sammanfaller med kvällar som verkligen kan stå för begreppet ”sommarkväll”. Med värme och mys. Men i kväll var det en sån där magiskt varm kväll efter en skön lazy day. Herr Hilding tog med sig sin fru och den grymma hunden på en pubrunda. Öl till mannen och Kaffe Karlsson till kvinnan. Skugga till hunden. Planering av semester, hej och tjena till kända förbipasserande. Glass på torget till toner som jag är för gammal för att känna igen. Hunden vid fötterna, tålmodigt väntande. Släntrar nerför Drottninggatan, kika i skyltfönster, jycken lufsar efter. Tar cykeln och vänder hemåt. Grym hoppar upp i cykelkorgen och njuter av utsikten. När underlaget blir gräs får han springa själv. Tar i så mycket han kan när jag ber om det och travar med otroooligt långa steg när vi kommer överens om det.

  
Alltså den här hunden Grym! Jag kan inte tänka mig en mer komplett hund. Han hänger med på allt, är så himla smidig i alla situationer. Ger järnet när det passar och chillar när det är läge. Ointresserad av omgivningen om ingen tar kontakt, trevlig i umgänge med alla människor. Så glad att ha honom i mitt liv!

 

Reparation

 Grym har inte varit sig riktig lik på sista tiden. Missat liggskiftet i Z, inte likt honom. Inte riktigt bra ligg till sittskifte i fjärren, underligt. Tar inte ut travsteget som han gjort…

Så jag lät Karin titta på honom i veckan. Hon hade kurs för blivande kroppsfixare så Grym fick vara kursobjekt. Rygg, skuldror, höfter låg lite huller om buller. Han är inte så rädd om sig den grymma hunden och har dolt smärta bra även den här gången. Men nu är har fixad och vi börjar om med muskelbygge och teknikträning så är han snart med på banan igen!

Grym simtränar

När snö och kyla tränger på är det svårt att hålla hunden i fysiskt bra form tycker jag. Grym är inte den som röjer runt av sig själv i snön och drivorna efter vägen är ju inte speciellt stora ännu så det ger nåt att pulsa i dom. Att åka skidor är inte att tänka på för Hilding! Not my bag…

Men han får simma istället. Vi testade i julhelgen och jag fastnade direkt för detta. Vi simmar på Valbo Sim och Trim i Rörberg och Lotta gör ett jättebra jobb där. Vi började med flytväst på i 1,5 minuter x 3 pass med vila mellan för att nu på femte passet vara ”naken” och simma i 4 minuter x 3 pass och en del av tiden timma i streamern. Alltså motströms.  Min Grym kämpar på som alltid och är lika behagligt styrbar i bassängen som han är på land. Han var rejält trött efter det här passet. Musklerna sväller, matchvikt 19, 3 kg!

Se film här

Grym på spa

I somras vann Grym och jag sim och vibb hos Valbo Hundsim när vi tävlade lydnad hos Valbo BK. Typiskt pris som faller mig i smaken!

Idag tog jag äntligen tag i det hela och åkte ut till Lotta med Grym. Jättefint ställe mitt ute i skogen vid Rörberg, dryga milen väster om Gävle.

Grym var väl lite skeptiskt till aktiviteten men han är ju aldrig svår att övertala så vips var han nere i bassängen med flytväst och linor. Han är en trygg simmare i det fria men här var han klart spändare. Lotta och jag höll honom i linor på var sida om bassängen och motståndet gjorde att han tog i som attan. Han fick simma 1 minut x 4 den här första gången. Desemmellan vilade han i mina armar, fortfarande i vattnet.

     

Undervattensbild. Coolt att det finns ett fönster

            

 

Lotta övervakar alltid alla som är där. Känns skönt tycker jag.Det är förmodligen lätt att gå för fort fram. Efteråt fick Grym ta igen sig på vibben.

Tack för den här gången, vi kommer igen Lotta!

Alla bilder är tagna av Pernilla Hilding

Välmusklad kille!

 

 

Grym har varit till Karin och visat upp sina svällande muskler. Vi har lyckats träna upp muskler överallt. Bak, fram, utsidor, insidor. Allt är på plats, han klarar all belastning vi behöver använda. Som Karin säger: Han klarar vilken vurpa som helst nu!

Så himla skönt! Vi kan köra på precis som vi vill. Snabba stopp och kraftfulla vändningar. Ligga på i dragselen och förfina krypet. Gå på bakben eller framben om vi skulle vilja träna det.

Som bonus av träningen har jag en hund som i princip har ett lika bra fotgående på höger sida som på vänster sida. Den träningen fortsätter jag för att hålla honom jämnt musklad på båda sidorna. Dessutom har den träningen avdramatiserat fotgåendet. Han är mycket mer bekväm i det momentet nu. YES!

Måste bara kommentera fantastiska Karin. När vi kommer dit slår hon sig ner på sin gröna matta och verkligen umgås med Grym. Sen finlirar hon med fingertoppskänsla, hittar och åtgärdar. Så glad att hon finns i Gävle!