Om Anna Hilding

Anna Hilding är en kvinna i farten! Vill uppleva nya saker, lära mig nya kunskaper, lösa nya problem. Som det lejon jag är, värnar jag hårt om min familj som såklart är den bästa av alla! Jobbar som projektledare i Uppsala kommun med mål att fasa ut den fossila plasten. Tränar och tävlar lydnad med mina två hundar. Anna Hilding is a woman on the go! Want to experience new things, learn new skills, solving new problems. As the lion I am, I cherish hard on my family, who of course is the best of all! Earn my living as project manager in Uppsala municipality with the goal of phasing out the fossil plastic. Train and compels obedience with my two dogs.

Tävlingsuppehåll

Grym och jag genomförde två klass 3or på Roslagens BK igår 7 april. Vi var där redan på fredag eftermiddag tillsammans med Sophie och körde genom hundarna i samtliga moment. Grym kändes rätt nöjd och glad. Tyst och följsam. Bra grepp i apporter. Trygg i vittringen. Snäv i runda kon. Uppmärksam i zäta. Kändes bra helt enkelt.

Efter översovning hos Susanne och en alldeles särdeles god middag a´la Schelin var jag laddad inför tävlingen.

IMG_1250

Värmde ordentligt och äntrade planen. Jag hade bestämt mig för att vara nöjd och glad tävlingen igenom oavsett vad som hände. Grym var ofokuserad så fort vi klev innanför bandet, spejade efter de fantastiska konerna och var allmänt orolig. Första moment vittring. Anade att det var fel pinne, tittade inte på betyget utan var glad o nöjd. Resten gick ganska bra. Han tuffade på och fick fina betyg. Jag fick dock jobba hela tiden på att försöka få in honom och hålla honom kvar i vår gemensamma bubbla. Eftermiddagen såg ungefär likadan ut.

Under senaste året har jag jobbat rätt mycket med att hålla Gryms kropp mjuk och smärtfri. Han har lite issues i rygg, nacke och bakställ. Vi går med jämna mellanrum och får hjälp att komma vidare och rätta till sånt som ligger fel.

Under tävlingen kom det detaljer som gjorde mig klart bekymrad. I båda gruppmomenten fick jag göra ett ordentligt dubbelkommando på nedläggandet. I eftermiddagens cirkusmoment var skiftet ligg, Gryms absolut bästa. Och han lägger sig inte. Han brukar tycka att läggande i fart, oavsett moment är ballt. Även stoppen i inkallningen både för- och eftermiddag var ovanligt osnabba.

Det här oroar mig. Verkligen. Jag har nu tagit beslutet att dra i handbromsen och inte starta rankingtävlingen som går om tre veckor. Vilket i förlängningen betyder att jag backar från all vidare konkurrens om landslagsplats för Grym. Inga segrar och framgångar i världen, är mer värda än att Grym mår bra, är smärtfri och får leva länge. Jag kommer nu att göra allt jag kan för att hans åldrande kropp återigen ska bli stark och smidig.

IMG_5878

Annonser

Snö ute vs grus inne

Puh, det snöar onödigt mycket ute nu. Och blåser, typ viner i knutarna. Dessutom är det för kallt för att vara bekvämt att vara ute och det går inte så bra att träna hund utan vantar. Att vara vintercyklist är ett knepigt projekt.

Men jag måste ändå tycka att det är helt underbart att slippa torka åtta tassar efter varje promenad och allt som oftast behöva ställa in två motsträviga, skitiga hundar i duschen! Jag pulsar med glädje i snön om alternativet är att dammsuga varje dag!

Håll ut, det kommer en sommar även detta år!

Rätt plast på rätt plats

Jag jobbar med att minska klimatpåverkan från plast i två projekt som drivs av Uppsala kommun i samarbete med Region Uppsala, Uppsala Universitet, SLU, Fresenius Kabi, Vattenfall, Uppsala Pastorat samt Eskilstuna, Norrköpings och Linköpings kommuner. Mäktigt samarbete by the way. Ett sätt att minska klimatpåverkan från plast (och alla andra material) är att källsortera när den är förbrukad för att så mycket som möjligt kan återvinnas till nya produkter. MEN för att plasten ska vara möjlig och intressant att återvinna finns en del kriterier som vi användare inte råder över. Bl.a att det bara ska vara en plasttyp (helst PE eller PP), den ska helst vara transparent, absolut inte svart. Ev. etiketter i annat material ska lätt lossna från förpackningen.

Då blir jag alldeles lycklig när jag på Claes Olsson köper mig en noppborttagare vars förpackning uppfyller ALLA kriterier för att vara välkommen på återvinningsmarknaden! Inga häftklamrar i metall, informationen om produkten är tryckt på kartong som ligger lös i förpackningen som dessutom är i ett stycke, en plasttyp och transparent! High score på den Classe! (För övrigt kan jag rekommendera noppborttagaren som förlänger livet på kläderna=resurshushållning) #rättplastpårättplats

Kennelhosta

Så, då har även jag fått kennelhosta i flocken, efter att ha varit förskonad i typ 40 år.  Än så länge är det bara Grym som hostar o han är inne på sitt femte dygn. Den är lurigt med kennelhosta, det smittar innan hostan brutit ut. Inkubationstid 3-8 dygn, men ändå upp till 10 dygn. Beroende på vilken variant som härjar. Med lite otur hinner man smitta många utan att ens veta om att hunden är smittad.

Nåväl, jag är väldigt glad att vi inte har några viktiga tävlingar i närtid. Och inga roliga, värdefulla träningshelger heller. Vi ksn i lugn o ro vila oss i form!

74AE3677-6FA5-47B3-9A10-A127EAE1B3FD

 

På cykel i ur och skur

Bild

Min nya fina cykel är på plats. Den är pimpad med cykelkorg i fram till Mac med den lilla kroppen och en svartsprayad brödback på pakethållaren till Grym med den stora kroppen. Är så himla nöjd med hela ekipaget! Cykeln rullar på fint och jag får bättre och bättre styrka och kondition. Vi tar längre och längre turer, så himla kul! Nu när vädret blir kylare och blötare har de båda på sig täcke när vi rullar och jag har beställt en genomskinlig regnrock med huva till Grym. Mac kommer jag att sätta ett genomskinligt lock på.
Så här ser det ut när vi är på tur!​


 

Allt man vinner i tid förlorar man i kvalitet!

Jag känner att jag behöver ge mig själv lite positiv förstärkning. Jag är riktigt bra på att plocka kantareller! Faktiskt suverän på att hitta platser där trattisarna trivs och flockas i mängder. Hur kul som helst! Rensa är jag också rätt bra på. Gör det mesta redan i skogen för det är ju hur tråkigt som helst att stå fler timmar hemma för att rensa, än vad jag spenderade i skogen…

Hemma i min lägenhet i stan, finns en halvstor frys. Som för den delen är till mer än hälften fylld med hundarnas färskfoder. Så där får det ju inte plats med så mycket förvälld svamp direkt. Efter gårdagens svampsafari skottade jag in i runda slängar 1 kg så nu är den kvoten fylld liksom. Inge mer svamp kommer in där.

Mer tror du inte att jag var ut i skogen idag igen! Trevligt sällskap, inget regn men massor av svamp. Vet ju som sagt vart jag ska leta. Kom på den briljanta idén att jag ska torka svampen! Då tar den ju ingen plats. Så nu sitter jag här med typ 10 liter trattisar som ska passera genom varmluftsugnen. Utan någon direkt värme då att tala om. Alla plåtarna är inne, med lagom mycket svamp på och fukten ska liksom bara fläktas bort, inte värmas. Och det ligger massor, verkligen massor kvar på köksbänken. En lång natt blir det!

Jaja, det kommer i alla fall att bli riktigt gött i vinter att ta några nävar torkade kantareller och ha ner i en gräddsås.

 

Cyklist – javisst!

När jag flyttade in till stan bestämde jag mig för att leva så minimalistiskt som möjligt. Så himla skönt att rensa ut! Typ liten garderob, bara personligen värdefulla ting, minsta möjliga utrustning till hundträning, vandring, hantverk osv. Och ingen bil! Så nu cyklar jag dit jag ska. Det blir en hel del sträckor som jag inte vill att Grym ska springa, blir för mycket hårt underlag och onödigt slitage på kroppen. Mac har aldrig sprungit efter cykeln, känns helt onödigt. Så nu färdas jag på cykel med en hund i fram och en i bak i varsina korgar vilket båda är helt bekväma med.

Tanken på att cykla långt, alltså riktigt långt har börjat ta form. Långt som i tid och sträcka. Och ska jag bli bra på nåt så är det ju tvunget att träna. Mycket! Så nu på semestern packade jag den gamla stålåsnan med så lite jag kunde och drog iväg mot Harbäck,  Utomälven i Hedesunda. En sträcka på 5,2 mil.

Det gick bra! Bilar  och lastbilar som svischade förbi väldigt nära var väl det som var värst (jag valda att köra på vänster sida för att ha koll på att de såg mig innan de passerade) men det är ju en faktor jag inte kan påverka så jag fokuserar på de andra detaljerna. Jag är nöjd och rätt förvånad över att min kropp faktiskt orkade hålla kraft och energi hela vägen. Både ben och hjärna gick rätt fort in i nåt slags flow och bara matade på. Coolt!

Men det finns ju en hel del förbättringspotential för ekipaget. Cykeln är gammal, tung, har alldeles för få växlar, den blir svajig av den tunga vikten jag lastar på (mina 59 kg, Gryms 18 kg, Macs 3 kg, packning på kanske 5-6 kg), sadeln är en katastrof för min rumpa OCH allt nedanför den. Domnar av. Chauffören behöver oxå renoveras en del vad gäller både styrka och kondition.

Så, nu har jag börjat leta rätt cykel, rätt sadel, rätt styre, rätt pedaler, rätt cykelkärra, rätt packväskor, rätt övrig utrustning. Vad nu rätt för mig innebär? Roligt med en helt ny värld som ger nya erfarenheter och kunskap!

Vissa dagar…

… från den här sommaren kommer jag att plocka fram i vinter där det är som mörkast och tjurigast i vinter. Den här dagen är en sån. En härlig sommardag, så som sommardagar var när jag var liten har det varit idag. Bara gjort saker för att jag vill. Tränat hund med goda vännen Sophie, lagt pussel med dottern i huset, Noomie. Hört svalorna svisha förbi, plockat hallon och blåbär som vi ganerat kladdkakan med. Myst med liten bebis. 

Tre saker och lite till som jag är tacksam för idag. 

Livet förändras

Jag har precis fyllt 52 år. Men känner mig som 37. En skön känsla. Jag har massor av liv framför mig!
Nu när jag bor ensam och kan göra som bara jag vill, försöker jag komma ikapp sånt jag försakat. Vilket innebär att jag lägger betydligt mer tid på umgänge med människor jag verkligen vill vara tillsammans med. Tog tåget till Knäred i fredagskväll och blir här i några dagar hos Ulrica som har en syster till Grym. Det var alldeles för länge sen vi sågs. Länge sen vi diskuterade livets mysterier.

Var precis in på Jill Nygvist nystartade blogg, explain.se och hittade ett inlägg om tacksamhet Klurat lite på det och ska ge mig några minuter varje kväll att precisera tre punkter för vad jag är tacksam för.

Idag är jag tacksam för:IMG_4939
1. Att jag blivit så väl mottagen och omhändertagen av Ulrica Fyhrlund och hela hennes familj! Goda vänner förgyller vardagen och livet!

2. att Grym och Mac är så okomplicerade och alltid hänger med på det jag hittar på. De är verkligen en central punkt i mitt välbefinnande.

3. att Pernilla ringde mig mitt i natten och grattade mig på födelsedagen!

Almedalsveckan

Den här veckan har jag tillbringat på Gotland. Det är min premiär på Almedalsveckan och det var då ett helt annat Visby än det jag upplevt på alla de medeltidsveckor jag varit delaktig i. En ständig jakt på att hinna med alla intressanta seminarier, träffa kunniga profiler, prata plast. Ja, jag var ju där främst för plastens skull. 
Uppsala har satt målen fossilfritt 2030 och klimatpositivt Uppsala 2050. En av åtgärderna för att nå det målet är att fasa ut den fossila plasten. Ett av Uppsalas alla seminarier handlade om hur medlemmar i Uppsala klimatprotokoll har påbörjat jakten på plasten i sina organisationer. Utöver det har jag lärt mig massor. Cirkulär ekonomi, hållbar stadsbyggnad, klimatkommunikation, utveckling av förpackningar, digitaliseringens innovationer, hållbart ledarskap. Bland annat. 

Deltagare i seminariet ”Jakten på plasten. Moderator: Björn Sigurdson klimatstrateg, Anna Karlsson, miljöspecialist, Vattenfall, Maria Gardfjell (MP), kommunalråd, Pia Wacker miljöspecialist, White Arkitekter, Lena Lundberg, ansvarig för plastråvarufrågor, IKEM, Sofia Schultz, miljösamordnare, Uppsalas Akademiska sjukhus, Eva Svedling statsekreterare (MP)