Ipz, min fina gamla Ipz!

Ipz och GrymIbland blir man som nykär i någon som alltid funnits där, men som man tar för givet. Det hände mig idag när jag för ovanlighetens skull tog med mig Ipz till jobbet där vi umgicks en hel dag, med promenader och fika.
Ipz är född hos mig. Jag hade tjatat på Cima Cohen, Kelliegården att hon skulle ta en sista kull på Kellie men hon hade inte möjlighet att ha en kull själv vid tillfället.
Ipz var det självklara valet efter bara några dagar. En seriös liten tik som tog sig an alla uppgifter med största allvar. Hon har varit helt fantastisk med fåren, alltid funnits på rätt ställe, med väl anpassade insatser. Hon har fostrat många valpar som passerat vårt hem under hennes tid.

Nu är Ipz tolv år och på intet sätt på väg att ge upp. Hon är pigg och glad och hänger gärna med på promenader. Är man tråkig på promenaden hoppar hon upp på en stubbe och kräver uppmärksamhet. När vi mött en obehaglig hund så stirrar hon mig rakt in i ögonen och ylar av lättnad. Det gick ju bra den här gången också. Gobiten!

Idag var en sån där dag när det slog mig hur nära vi står varandra, hur mycket jag tycker om henne och hur tomt det en dag kommer att bli efter henne. Jag är tacksam över att Grym haft henne som storasyster men det är nog också den sista hunden som kommer att växa upp med henne. Kanske för han över lite av hennes klokskap till nästa generation.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s